KAN MAN INTE FÅ VARA SJUK I LUGN OCH RO!

Sjukskriven till den 26 Juni då det är återbesök igen har fått två mediciner utskrivna. För depression, stressymtom, utmattning...utbränd helt enkelt. Lergigan och Cipralex. Sen ska jag gå på KBT. Känns skönt att de tar en på allvar, har en superbra läkare.
 
Imorgon ska jag till jobbet och skriva på papper tillsammans med min chef som försäkringskassan vill ha. Finns det annat jobb den anställde kan utföra om nej varför etc etc, sådana frågor är hela pappret fyllt med.
Kolla upp vad man är sjukskriven för och att det står vila och samtal som åtgärd på sjukintyget till att börja med. Då finns det ignet annat jobb man kan utföra för tillfället.
 
Men när 90 dagar närmar sig då ska de ha in detta. Sen ska det var avstämningsmöte med chef och handläggare på försäkringskassan, när vet jag inte men fick denna info när jag blev sjukskriven i en liten folder. Sen tror jag det ska vara Rehab möte med Previa tillsammans med chefen.
Är ju för fasiken sjukskriven för bla stressymtom, vad fasiken gör inte detta med mig då? Inte fasiken mår jag bättre inte.
 
Denna skit införde moderaterna om tisbegränsningar i sjukskrivningen. Låt det ta den tid det tar. Detta gör ju personer som är sjuksrivna för det jag är bara sämre då det är uppstressande att hålla på med alla dessa möte.
Visst det finns fuskare men tvivlar starkt på att man kan fejka denna sjukdom för en läkare, de är inte korkade.
 
Här med denna sjukdom går det inte att utföra andra arbetuppgifter, kanske efter ett tag med samtal och medicinering eller att man tom kan gå tillbaka till sina ordinarie arbetsuppgifter med start 25%. Men det är något den sjuka och dess läkare ska komma fram till tillsammans inte försäkringskassans, handläggare, läkare tillsammans med din chef och den sjuke på olika möten.
 
Oj detta blev långt men är så trött på alla papper hit och dit och möten. Jag vill enbart gå på mina KBT och läkarmöten.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0