Onsdag!

Jag överlevde tandläkaren och tanden är nu väck.
Jag gick in till tandläkaren 15.33 och kom ut 15.43, på tio minuter togs bedövning lite dösnack sen var tanden uta. Jag var jätte förvånad för jag kände enbart en liten ilning.

Igår hände något väldigt lustigt.
En som ska börja hos oss i höst skulle komma och hälsa på, en förskolelärare från Skåne. Hon ska inte börja på min avdelning men på en annan.
Tyckte jag kände igen henne men vem fasiken känner jag i Skåne?
När vi satt i personalrummet ca fem minuter senare kom den här nya Eva in med vår chef och presenterade sig, fick frågan om hon var från Hässelby när hon bodde i Stockholm för många år sen?
Nej jag är uppvuxen i Blackeberg säger hon. Men där är jag också uppvuxen och bor fortfarande  säger jag vart bodde du?
Elias Lönnrotsväg säger hon...jösses där är jag också uppvuxen. Det blir mer och mer konstigt.
Vilket år är du född frågar jag då. 1965 säger hon. Då klickar allt. Hette du Andersson frågar jag och får svaret JA.
Men vi gick ju i samma klass från första till sista och jag var ju dagbarn hos din mamma i tre år vi lekte ihop i sju år nästan dagligen sen fick vi andra vänner efter att sjunde klass började.
Efter nian flyttade Eva till Sandviken med sin mamma och bror. Sen till slut hamnade hon i Skåne och nu då på mitt jobb.
Är inte världen liten så säg?

Här är vi i första klass:

Eva Andersson första raden och jag Kerstin Rundkvist näst sista raden.

Haha! Va kul... Ja ibland är världen allt bra liten. ;-) Kul att ses igen?



Men jag måste vara blind. Jag hittar inte dig på fotot.