Semla

Från Wikipedia

För bruks- och gruvområdet, se Semlaområdet.

En typisk semla.

Hemmagjord semla med mycket grädde.

En semla, även kallad fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller hetvägg (då den serveras i ett fat med mjölk), är en slags bulle eller bakelse av ljust vetebröd med söt fyllning. Ordet semla var från början endast beteckningen på själva den ljusa vetebullen, utan fyllning. I Skåne och i andra delar av södra Sverige samt i de svenskspråkiga delarna av Finland heter bakelsen fastlagsbulle. En semla är på finlandssvenska, i närmare anslutning till ordets ursprungliga betydelse, vad man i Sverige kallar småfranska, fralla, rundstycke eller Pain Riche.

Semlan åts från början enbart på fettisdagen under fastlagen i större delen av landet. Senare, när svenskarna inte längre brydde sig om att fasta före påsk, blev det tradition att äta den varje tisdag under fastans sju veckor.^{[källa behövs]}.I Skåne åts dock fastlagsbullen enligt traditionen enbart på fastlagssöndagen, senare även veckorna före. I dag börjar bageritillverkade semlor säljas strax efter jul (ibland till och med före jul) och finns tillgängliga varje dag fram till påsk.

Datum avsedda att enligt tradition och religion äta semlor det vill säga fettisdagar.

Läs mer om tidpunkten för fettisdagen i artikel under Askonsdagen. Tidpunkten för askonsdagen är rörlig. Den inträffar enligt kyrkokalendern 40 dagar före påsk, vilken i sin tur inträffar första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen. Det är således månens bana som styr tidpunkterna för varje år

Semlans innehåll [redigera]

I Sverige består semlor oftast av en söt vetebulle, oftast kryddad med kardemumma, med avskuret lock och med mandelmassa och vispad grädde som fyllning under det florsockerpudrade locket. Lokala varianter förekommer, dock aldrig med bär. I Västsverige ersätter man ibland florsockret med pärlsocker och hackad mandel. I Finland har man ofta sylt, gärna hallonsylt, i stället för mandelmassa. (Bullar med mandelmassa är i Finland dekorerade med mandelflarn och eventuellt också florsocker, medan syltversionen enbart har florsocker.) Det finns även färdiggjorda semlor för allergiker och andra som följer en viss typ av kosthållning, till exempel med laktosfri grädde, eller med vaniljkräm i stället för mandelmassa.

Servering [redigera]

Traditionellt äts semlan i en djup tallrik med varm mjölk, som ibland spetsas med en gnutta salt, för att bryta mot sötman, och i vissa delar av Sverige är även kanel pudrat över semlan. När semlan serveras så kallas den hetvägg. Under andra halvan av 1900-talet började den dock allt mer betraktas som en sorts bakelse som äts utan mjölk, troligen som en följd av att den började serveras på konditorier. Vissa av dessa började även använda wienerbrödsdeg för att göra semlan ännu mer bakelselik. Traditionen att servera semlan med varm mjölk har dock återinförts på ett flertal kaféer och konditorier under senare år, åtminstone i de större städerna. Semlor är också väldigt populära i Danmark.

I Sverige har det under slutet av 1900-talet och under 2000-talet varit en återkommande tradition av dagstidningar och sajter att utse "bästa semlan" inom olika geografiska områden, vilket medfört att det finns en otrolig mängd med utmärkelser.

Olika benämningar [redigera]

Ordet semla är den vanligaste benämningen i Sverige som helhet och kommer antagligen från latinets semila som betyder fint mjöl. Ordet semla betydde från början en brödbulle vilken som helst. Denna betydelse av ordet finns kvar i finlandssvenskan där en semla är en vanlig råg- eller vetebulle. Finlandssvenskar kallar den svenska semlan för fastlagsbulle. I södra Sverige säger man sedan gammalt också fastlagsbulle, även om ordet semla gör kraftiga insteg idag. En annan vanlig synonym är fettisdagsbulle.

Ordet "hetvägg", som i vissa delar av landet används som ett namn på efterrättskombinationen semla med varm mjölk, är en språklig lek med tyskans heisse Wecken ("varma kilar"), vilket kom från bullarnas form på 1700-talet. De ofta ganska torra bullarna (mandelmassa och grädde hade ännu inte introducerats) värmdes upp tillsammans med mjölken i en kastrull, och för att så många bullar som möjligt skulle få plats i kastrullen hade de gjorts kilformade, det vill säga närmast trekantiga.

Fettisdag, bullamåndag och karneval [redigera]

Fettisdagen är i Kristendomen den sista dagen i fastlagsveckan och fastan börjar nästa dag, på askonsdagen. Fastlagsveckan är den period då man äter upp sig inför de sju veckornas fasta före påsk. I flera katolska länder är det karneval under fastlagen, efter orden carne och vale som betyder "kött farväl". Det finns belägg för att namnet fettisdag använts i Sverige redan 1594 och ordet återfinns i många språk, till exempel i franska: mardi gras. I Skåne och Danmark var det dock på måndagen som man åt de fyllda bullarna, därav den skånska benämningen bullamåndag ("bollemandag" på danska).

Adolf Fredriks död [redigera]

12 februari 1771 (fettisdagen) avled den svenske konungen Adolf Fredrik (Gustav III:s far). Detta skall ha skett efter att han förätit sig på bland annat semlor. I bulletinen om konungens död står i varje fall följande att läsa: Hans Majestäts dödsfall har skett av indigestion av hetvägg, surkål, rofvor, hummer, kaviar, böckling och champagnevin.

Konungen hade under en period i början av 1771 vistats på hälsohem. Vid återkomsten till Stockholm åt han en relativt normal kunglig måltid: böckling, rysk kaviar, hummer, ett fat med surkål, samt kokt kött med rovor. Eftersom det var fettisdag bjöds naturligtvis även på Adolf Fredriks favoritefterrätt - fettisdagsbullar. Som drycker till denna dessert föredrog konungen varm mjölk och en flaska champagne. Ett par timmar senare drabbades konungen av magkramp och yrsel, fick ett slaganfall, och avled.

Semlor i fria former med skär grädde

Se även [redigera]

• Lista över svenska maträtter
• Ture Sventon