Förlängd sjukskrivning och Kungsträdgården.

Jag är sjukskriven tom den 20 maj och ska då åter igen till min läkare på återbesök.

Hur jag känner mig? Igår sämre då det är urjobbigt när salt strös i öppna sår.

 

Men det är väl som med de som skriver, böcker, texter, dikter etc De måste bli förstådda, blir de inte det är kritikerna genast där och försöker hitta orsaken till det underliga som de skrev. Folk flyr undan de som inte stämmer överens med deras verklighet.

 

Det är väl lite så med denna sjukdom, så länge det inte är en fökylning blir folk kanske rädda och har svårt att acceptera det som en sjukdom. Inte vet jag men jag själv har då alltids sett psykiska sjukdomar som vilka sjukdomar som helst.

Men många kan inte hantera personer med denna sjukdom och då blir det väldigt tokigt ibland, personen som mår dåligt kan må ännu sämre.

 

Kanske personen sträcker sig efter en hjälpande hand i någon form. Men istället tar ingen handen utan spär istället på med salt i såren. Många gånger givitvis utan att själva vara medvetna om detta. Men man är skörare än vanligt så en sak som i vanliga fall är en bagatell kan få den sjuke att må väldigt dåligt.

Så jag skulle vilja råda alla att läsa på om utbrändhet även om ni inte har någon i er närhet som drabbats.

 

Hade jag gjort det tidigare, hade jag förstått vad det var med mig istället för att gå så länge som jag gjorde.

 

Innan jag åkte till läkaren tog jag en tripp förbi Kungsträdgården.

 

Japanska körsbärsträden i full blom.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En liten filmsnutt.

 

 

 

God men onyttig middag.