Blandat kompott senmesterdag 5

Kasslersalald eller vad man nu ska kalla det. Kassler, penne, purjolök och creme fraiche...äppelpaj till efterrätt.
 
 
 
 
 
Såg ni Allsången igår. Det var rätt tråkigt igår och Kjerstin Dellert tappat sig i sången hon valt. Hon är en härlig dam med sina 87 år och sjunger fortfarande jättebra. Sen skulle det varit mer av Yohio,  det lilla man fick se var att han var kass när han gick runt och skulle sjunga...han lät ju enbart publiken sjunga. Sen var han avvisande mot fansen och dålig på scen skulle vilja sett en låt till så man fick se om han kunde bättre.
Nej förra veckan var bättre trotts att Gyllene Tiders poperi enbart bestod av tre låtar...kasst!
 
Blev en bok igår iallafall och jag hann läsa hälften av den. Kan inte släppa den, ni måste läsa den. Så himla gripande.
 
 
Boken handlar om detta:
 
Ett maskrosbarns berättelse

När Morgan Alling skildrade sin tuffa barndom i radioprogrammet Sommar år 2009 blev gensvaret enormt. Kanske för att ingen hade anat att den glada, spexande, populära skådespelaren hade en annan sida. Att det bakom skratten även fanns en stor sorg. Under sina första fyra år bodde Morgan och hans lillebror Stefan tillsammans med sin ensamstående alkoholiserade mor. Vardagen var fylld av supande, slagsmål och flyttar mellan olika lägenheter. Men mamman älskade ändå sina söner och försökte ta hand om dem så gott hon kunde. Och Morgan hittade på allehanda bus och upptåg som gjorde honom till hjälte både hos kompisarna och fyllgubbarna.

Men till slut tappade mamman kontrollen över festandet, förlorade jobbet och blev inlagd på behandlingshem. Morgan och hans lillebror hamnade på barnhem, men trots mammans alla löften kom hon aldrig och hämtade dem. Istället skildes bröderna åt och skickades från fosterfamilj till fosterfamilj. Morgan tycktes förutbestämd för ett liv med missbruk och misär. Räddningen kom i form av en kärleksfull fosterpappa som vågade ställa krav, och teatern som blev Morgans nya hem. Kriget är slut är en gripande skildring av ett maskrosbarn som inte bara klarade sig utan har lyckats vända motgångarna till en styrka. Med stor detaljrikedom och tidsatmosfär tecknar Morgan Alling ett porträtt av en pojke som överlever tack vare sin humor och sin längtan efter revansch.

"Det här är en brutal och osentimental sanning, en dörr som slås upp på vid gavel och blottar familjeförhållande många av oss inte tror existerar. Allings berättarröst hörs tydligt genom boken, det är nästan som att han personligen sitter och berättar sin historia." Mama "Jag kommer ibland att tänka på Susanna Alakoskis 'Svinalängorna'. ... en biografi som inte duckar eller tar några omvägar ens runt det som fortfarande måste göra ont att berätta om." Borås Tidning
 
Nu ska jag återgå till boken har redan idag läst den i 1 1/2 timme började klockan sex.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0